Den stora kärleken

Det var länge sedan jag tänkte på det nu. Det där om kärlekar som flytt och tid som har sprungit förbi. Tiden slukar allt. Den biter sig igenom som en våg mot kalksten. Vatten som sakta skapar ett hål, tomrum som likt årsringar visar hur länge jag legat här orörlig. Exponerad.

Det var året borta från den lilla staden som jag hittade den första stora kärleken. Hon bodde i norr och jag i söder. Hon hade inte hittat något hem borta från hemmet och det temporära hos den tjocka starka arbetarklasskvinnan, som rökte för många cigg som hon tände direkt på värmeslingorna i den konstgjorda öppna spisen, hade blivit permanent. Hon sov på en vind utan några element. Det var kallt om vintern. Hon frös och jag älskade när jag kunde vara där och hjälpa till att hålla henne varm.

Vi träffades inte så ofta. Mest var det alla dessa brev, all denna längtan. Jag brukade ringa från en telefonkiosk ett stenkast från där jag bodde. Ibland stod jag där i regnet och byggde på en bild av romans som egentligen inte fanns. Jag byggde på en bild och ställde krav på mig själv som aldrig någonsin skulle kunna bygga bo i något som var verklighet. Verklighetens fula tryne fanns inte plats under den sköld som jag byggt upp. Jag fick sitta och drömma. Jag fick sitta och drömma om att hon kanske drömde på samma sätt där uppe i norr, långt borta från mig. De få stunder vi fick tillsammans var så perfekta, det fanns ingen tid för att det skulle gå fel. Vi hade regisserat allt så väl innan vi träffades så det fanns ingen chans att det skulle gå på något annat sätt.

Det tog slut några dagar innan hon skulle fylla år. Jag hade redan köpt min bussbiljett och mina ömhetsbevis. Den kvällen gick jag runt i cirklar i den lilla parken ett stenkast från hemmet borta från hemmet. Med hög musik i öronen och med cigg efter cigg smög sig insikten långsamt på att något gick sönder för första gången. En oskuld dog och tvivlet på den stora kärleken sjöng sin första sång: aldrig mer kommer det gå att älska lika naivt, hämningslöst och villkorslöst igen.