...och jag tror minsann att jag ler än.
Idag fyllde min ömma moder år så odjuret tassade iväg mot föräldrahemmet med ett paket under armen. Först trodde jag även att kusinerna skulle dyka upp men det visade sig att de var iväg på semester. Jaja. Kräfterna stod uppdukade på bordet och det var oh så gott!
Finfint.
Jag har även fått min försenade födelsedagspresent av Per. Nu har jag minsann en finfin traktörpanna (ja jag vet kanske inte så ungdomligt). Så nu blir det finmatlagning i grytet!
tisdag, augusti 30, 2005
söndag, augusti 28, 2005
Så idag är en helt annan dag
Jag vet inte varför, men det har känts svårt att skriva här på sistone.
Det har hänt så mycket de senaste dagarna. Och det mesta kan jag tyvärr inte skriva om här. Men just nu har jag en jävligt skum känsla i kroppen. Den underliggande känslan är att jag är så fruktansvärt nöjd och kanske, hmm vad är rätt ord, stolt kanske. Nöjd över att jag trots allt fick ett jobb på skandia. Det var inte det jag sökt från början men däremot börjar jag på ett vik. på torsdag som varar 8 månader framåt. Stolt över att jag faktiskt har kommit igång med träningen. Att jag sakta men säkert börjar må lite bättre fysiskt.
Men allt är väl inte alltid solsken och ljumma sommarvindar.
Det känns som om det finns så mycket strul i kompisgänget för tillfället. Inflammerade relationer, galna rykten och så vidare. Igår kände jag bara att jag ville vara någon annanstans. Eller att allt gammalt bara skulle glömmas och att alla började om från början. Tänk om det ändå vore så lätt.
Men idag är en helt annan dag. En helt ny dag som inte behöver fläckas ner av det dåliga från igår. Även om jag inte vaknade med ett leende så ska jag fan i mig somna med ett.
Det har hänt så mycket de senaste dagarna. Och det mesta kan jag tyvärr inte skriva om här. Men just nu har jag en jävligt skum känsla i kroppen. Den underliggande känslan är att jag är så fruktansvärt nöjd och kanske, hmm vad är rätt ord, stolt kanske. Nöjd över att jag trots allt fick ett jobb på skandia. Det var inte det jag sökt från början men däremot börjar jag på ett vik. på torsdag som varar 8 månader framåt. Stolt över att jag faktiskt har kommit igång med träningen. Att jag sakta men säkert börjar må lite bättre fysiskt.
Men allt är väl inte alltid solsken och ljumma sommarvindar.
Det känns som om det finns så mycket strul i kompisgänget för tillfället. Inflammerade relationer, galna rykten och så vidare. Igår kände jag bara att jag ville vara någon annanstans. Eller att allt gammalt bara skulle glömmas och att alla började om från början. Tänk om det ändå vore så lätt.
Men idag är en helt annan dag. En helt ny dag som inte behöver fläckas ner av det dåliga från igår. Även om jag inte vaknade med ett leende så ska jag fan i mig somna med ett.
tisdag, augusti 23, 2005
måndag, augusti 22, 2005
Nästan i badet
Känner mig lite blogg sugen idag. Och ska dessutom sluta låta allt för bitter. Det stämmer egentligen ganska dåligt...
Håller precis på att tappa upp ett bad och har tänkt att lägga mig och läsa allt det där som jag egentligen borde läst för länge sedan. Identitetskapande, den civila sektorns roll för indentitetens utveckling, det naturliga utanförskapet som finns inkorporerat i medborgarskaps begreppet etc etc. Så det blir nog ett blött skrynkligt odjur som kliver ur badet om några timmar. Tyvärr finns det inga leksaker att tillgå i badet. Trots att jag fyllde år fick jag inget av det som stod på önskelistan.
Idag är Titus i stan. Ska bli kul att träffa honom, det måste vara närmare två år sedan senast. Ännu en av oss som skrattar utan att veta om det. Det gillar jag.
Förövrigt ska sägas att tröttheten över tvåsamhetsidealet inte har något att göra med träffen med E i lördags. Det var bara finfint att sitta och dricka lite folkisar ihop.
Den förbannade tvåsamheten
Jaha.
Ännu en söndag har gått förbi och drömmen om den förbannade tvåsamheten känns igen lite mer avlägsen. Det är på söndagar som den slår till som värst. Det är på något sätt som om det inte är ok att vara ett ensamt odjur som trivs som bäst när mina vänner är mina närmsta allierade. Nej, samhället är byggt på tvåsamhetens ideal. Kärnfamiljen kanske inte längre är målet som alla måste sträva efter men du ska fan mig se till att vara aktiv i ditt singelliv (om du nu är singel) och ständigt vara på jakt efter nya erövringar, nya eventuella partners och leta efter nya frön som så småningom kan leda till en ståtlig planta av tvåsamhet, gemensamma intressen och gemensamma upplevelser. Stopp och belägg. Odjuret är inte sugen. Jag vill inte vara med i en konstruerad form av umgänge där det enda som spelar roll är hur man framställer sig själv. Det aktiva singellivet som det framställs i tidningarna där du själv ständigt är i centrum och den som du faktiskt träffar bara är sekundär, ett objekt som du (den fantastiska singelmannen/singelkvinnan) kan spegla dig i.
Ok jag har varit singel i en evighet. Så jag vet väl inte längre vad jag talar om. Det är allt för länge sedan nu. Men samtidigt så mår jag bra utav att vara ensam. Att mitt namn oftast står ensamt när det nämns av andra. Att jag är en helt egen individ som inte behöver kompromissa med mina ideal och mina intressen. Hur jag spendarar min tid. Det är gott det. Men samtidigt är det ju dubbelt. Visst fan skulle jag gärna vilja bry mig om någon annan när jag bestämmer vad jag ska göra under dagen. Visst fan skulle jag gärna vilja äta frukost ihop med någon. Visst fan hade jag gärna slappat i teve-soffan ihop med någon som jag tycker om en söndag kväll. Visst fan drömmer även jag om tvåsammhetens ideal. Ett förhållande där varje kompromiss inte känns som just det utan som ett moget övervägande för att komma varandra närmare. Där de gemensamma intresserna och upplevelserna inte känns konsturerade utan naturliga och frivilliga. Jag vill inte vara en sex-in-the-city-snubbe, jag vill bara så småningom träffa någon som det känns genuint med från början. Där dom töntiga dating-rollerna inte existerar. Något som faktiskt leder fram till något äkta, annars får det gärna vara för mig.
Men vem har det så? Utav alla de par jag känner så är det bara ett fåtal. Men ett fåtal räcker för att bli avundsjuk och önska att man själv hade det likadant.
Ännu en söndag har gått förbi och drömmen om den förbannade tvåsamheten känns igen lite mer avlägsen. Det är på söndagar som den slår till som värst. Det är på något sätt som om det inte är ok att vara ett ensamt odjur som trivs som bäst när mina vänner är mina närmsta allierade. Nej, samhället är byggt på tvåsamhetens ideal. Kärnfamiljen kanske inte längre är målet som alla måste sträva efter men du ska fan mig se till att vara aktiv i ditt singelliv (om du nu är singel) och ständigt vara på jakt efter nya erövringar, nya eventuella partners och leta efter nya frön som så småningom kan leda till en ståtlig planta av tvåsamhet, gemensamma intressen och gemensamma upplevelser. Stopp och belägg. Odjuret är inte sugen. Jag vill inte vara med i en konstruerad form av umgänge där det enda som spelar roll är hur man framställer sig själv. Det aktiva singellivet som det framställs i tidningarna där du själv ständigt är i centrum och den som du faktiskt träffar bara är sekundär, ett objekt som du (den fantastiska singelmannen/singelkvinnan) kan spegla dig i.
Ok jag har varit singel i en evighet. Så jag vet väl inte längre vad jag talar om. Det är allt för länge sedan nu. Men samtidigt så mår jag bra utav att vara ensam. Att mitt namn oftast står ensamt när det nämns av andra. Att jag är en helt egen individ som inte behöver kompromissa med mina ideal och mina intressen. Hur jag spendarar min tid. Det är gott det. Men samtidigt är det ju dubbelt. Visst fan skulle jag gärna vilja bry mig om någon annan när jag bestämmer vad jag ska göra under dagen. Visst fan skulle jag gärna vilja äta frukost ihop med någon. Visst fan hade jag gärna slappat i teve-soffan ihop med någon som jag tycker om en söndag kväll. Visst fan drömmer även jag om tvåsammhetens ideal. Ett förhållande där varje kompromiss inte känns som just det utan som ett moget övervägande för att komma varandra närmare. Där de gemensamma intresserna och upplevelserna inte känns konsturerade utan naturliga och frivilliga. Jag vill inte vara en sex-in-the-city-snubbe, jag vill bara så småningom träffa någon som det känns genuint med från början. Där dom töntiga dating-rollerna inte existerar. Något som faktiskt leder fram till något äkta, annars får det gärna vara för mig.
Men vem har det så? Utav alla de par jag känner så är det bara ett fåtal. Men ett fåtal räcker för att bli avundsjuk och önska att man själv hade det likadant.
lördag, augusti 20, 2005
En hel vecka
Åtta dagar har det gått sedan jag skrev här senast. En evighet i bloggvärlden - och kanske ganska lång tid även i den verkliga världen.
Det är både ett och annat som har hänt de senaste dagarna. Chris och Kim har varit på besök från Holland, så odjuret fick agera guide till den svenska vardagen. Så nu har jag alldeles ont i pekarmen efter att pekat ut allt som är fint med göteborg och västkusten. De verkade dock som om dom gillade läget. Och så hade vi ju tur med vädret också. Så det så.
I tisdags var jag på intervju igen hos skandia. Eller gej-skandia som dom är för tillfället. Efter intervjun så kändes det riktigt gött. Dom råkade försäga sig i slutet på intervjun så att det lät som om de redan bestämt sig att jag skulle få jobbet. Trots det så gick jag bet. För lite erfarenhet var motiveringen, men hon lät faktiskt uppriktigt ledsen att behöva säga nej till mig. Hon var nog svag för odjur egentligen. Jajaja... sånt är väl livet antar jag. Hon skulle dock rekomendera mig till ett vick som dom snart skulle tillsätta på en annan enhet. Så det verkar som om det blir fler intervjuer nästa vecka.
Men nu snart är det dags att lägga ansa borsten jag har i ansiktet och bege sig iväg och träffa E. Vore fint om det skulle kännas lika bra som förra gången. Men det får vi väl se...
Det är både ett och annat som har hänt de senaste dagarna. Chris och Kim har varit på besök från Holland, så odjuret fick agera guide till den svenska vardagen. Så nu har jag alldeles ont i pekarmen efter att pekat ut allt som är fint med göteborg och västkusten. De verkade dock som om dom gillade läget. Och så hade vi ju tur med vädret också. Så det så.
I tisdags var jag på intervju igen hos skandia. Eller gej-skandia som dom är för tillfället. Efter intervjun så kändes det riktigt gött. Dom råkade försäga sig i slutet på intervjun så att det lät som om de redan bestämt sig att jag skulle få jobbet. Trots det så gick jag bet. För lite erfarenhet var motiveringen, men hon lät faktiskt uppriktigt ledsen att behöva säga nej till mig. Hon var nog svag för odjur egentligen. Jajaja... sånt är väl livet antar jag. Hon skulle dock rekomendera mig till ett vick som dom snart skulle tillsätta på en annan enhet. Så det verkar som om det blir fler intervjuer nästa vecka.
Men nu snart är det dags att lägga ansa borsten jag har i ansiktet och bege sig iväg och träffa E. Vore fint om det skulle kännas lika bra som förra gången. Men det får vi väl se...
fredag, augusti 12, 2005
Ett odjurs moral
Hittad det här testet hos den sköne araben. Dom är ju lite lustiga dom där amerikanarna. Moraliskt index... pff...
Så här tycker i varje fall odjuret om man ska dömma mig med amerikanska ögon:
Matches
The following items best match your score:
1. System: Liberalism
2. Variation: Moral Liberalism
3. Ideologies: Progressivism
4. US Parties: Green Party
5. Presidents: John F Kennedy (92.03%)
6. 2004 Election Candidates: Ralph Nader (90.89%), John Kerry (83.91%), George W. Bush (46.19%)
Så här tycker i varje fall odjuret om man ska dömma mig med amerikanska ögon:
Matches
The following items best match your score:
1. System: Liberalism
2. Variation: Moral Liberalism
3. Ideologies: Progressivism
4. US Parties: Green Party
5. Presidents: John F Kennedy (92.03%)
6. 2004 Election Candidates: Ralph Nader (90.89%), John Kerry (83.91%), George W. Bush (46.19%)
Åkrar och himmel
"Du var väl som barn var mest: Du var glad"
Jag vet inte vad det är i den textraden som gör mig alldeles varm inombords. Det slår aldrig fel. Björns Vänner har skrivit låten Åkrar och Himmel som är någon slags vacker berättelse om en förvirrads pojke resa genom livet. Från barndom till nyvunnen vuxendom. Texten är vacker i sin platthet och sin enkelhet.
Visst var jag glad som liten. Väldigt glad. Visst är jag glad även nu för tiden. Skrattar för det mesta utan att ens veta om det. Men det är inte alltid samma sak. När jag umgås med min brorson Adam kan jag ibland bli avundsjuk för hans entusiasm kring det mest triviala. En skinkmacka, några hallon på en buske. Visst fan vet jag att det inte går att vara lika enstusiastisk när världen runt omkring en blir mindre och man inte lika ofta gör nya upptäckter. Men jag ville bli 2000-talets Peter Pan. Jag ville kunna fortsätta flyga och aldrig bli vuxen. Men även det förändras.
I tisdags åkte jag till Borås för att träffa Vesslan och känna lite på barndomsstaden. Efter att suttit och hängt ett tag gick vi till Rådhusterrassen där det på tisdagar är halva priset på ölen. Kalle hade med sig en kompis som jag satt och snackade med nästan hela kvällen. När hon skulle gå sken hon upp och sa:
-Du har ett sånt otroligt skratt. Du skrattar ju hela tiden när du pratar!
Så visst skrattar jag fortfarande, även om jag själv inte alltid vet om det.
När jag sedan vaknade 20 år senare satt jag och stirrade på åkrar och himmel och jag tänkte att "visst var det där lite viktigt en gång. Det är ändå ett kort liv för att vara så långt"
tisdag, augusti 09, 2005
Gött eller?
Så nu har något nytt seglat upp i topp på önskelistan inför födelsedagen på måndag. Nämligen ett jobb.
Träffade Skandia-Elisabeth idag, en go brud på ca 45 jordvarv. Det kändes som om det flöt på bra och hon verkade gilla det jag hade och komma med. Gött det. Kontorslandskapet var förövrigt som en dröm. Tyvärr hade dom i och för sig bytt ut de muntert gråa modulerna till en massa glas och träfärg. Men det fanns ändå moduler och schysta skrivbord. Det gillar vi.
Nu ska jag öva på Boråstecknet framför spegeln innan jag drar till Knallarnashemvist där det ikväll råder reapris på ölet. Vesslan och Tjyven väntar.
Träffade Skandia-Elisabeth idag, en go brud på ca 45 jordvarv. Det kändes som om det flöt på bra och hon verkade gilla det jag hade och komma med. Gött det. Kontorslandskapet var förövrigt som en dröm. Tyvärr hade dom i och för sig bytt ut de muntert gråa modulerna till en massa glas och träfärg. Men det fanns ändå moduler och schysta skrivbord. Det gillar vi.
Nu ska jag öva på Boråstecknet framför spegeln innan jag drar till Knallarnashemvist där det ikväll råder reapris på ölet. Vesslan och Tjyven väntar.
måndag, augusti 08, 2005
Anställningsintervju del 2
Se där. De ringde angående Skandiajobbet i morses igen och bad mig infinna mig en dag tidigare än väntat. Skit - blir lite stress med den tänkta boråsresan och vinkvällen med Vesslan. Kanske får skjuta på den tills i morgon. Jaja, ska inte tänka på det när jag är så nära drömmen - en modul av modellen här till höger. Det vore fint det. Sedan behöver jag bara min egen stämpel så kan jag börja avslå och bifalla massa handlingar.
Skit är ju också om man inte kommer iväg för att se Eleganterna trimma Häcken. Tydligen är det riktig sjukstuga nu bland di gule. Hela backlinjen värkar ha gått i däck. Därför tvingas vi nog förlita oss på ett gäng juniorer. Men de är ju alla urknallar - och dom kan man ju lita på.
Igår var jag och fikade med Ida som precis som kommit hem från en tripp till Vasa och London. Sådana kvällar är Götet som bäst. En stilla söndagkväll på Cigarren med en god vän, en kaffe och en cigg. Fint det!
söndag, augusti 07, 2005
Det onda kalaset
Stan är full av överförfriskade medelålders damer och herrar och fjortisar som desperat försöker få ihop alkohol till sin första fylla. Göteborgskalaset är här...
Hittills har jag lyckats undvika förödelsen. Det där med stadsfestivaler är minsann inget för odjur. Nej stilla och lugnt ska det vara. Men jag har ändå varit ute och svajat på svansen igen. Igår slog Anna och Jonas upp sin port. Hon sa att jag gärna fick ta med mig lite folk. Dock hade hon nog inte räknat med 10 boråsare hungriga efter fest och äventyr. Kändes som om vi blev lite väl många, men hon tyckte det var ok. Fin flicka det där! Nåväl, efter förfestande skulle vi ut och dansa. Men det här jävla kalaset gjorde att det var fullt överallt. Rio Rio påminde mer om en överfull albansk flyktingbåt och vi gick alla bet när vi skulle dit. Istället hamnade jag på nef där allt var fint och gött. Ett funkband bjöd upp till dans och publiken gillade det. Jag med.
Idag sitter jag här med fet uppsatsångest. Måste se till att få lite styrfart på det här.
Annars har jag utökat mitt badmusik arkiv dom senaste dagarna. Köpte en samlingskiva med dixieland musik. Det funkar finfint i badet. Nu är det bara några grejer till jag behöver till alla mina timmar i badet. Överst på önskelistan står:
Hittills har jag lyckats undvika förödelsen. Det där med stadsfestivaler är minsann inget för odjur. Nej stilla och lugnt ska det vara. Men jag har ändå varit ute och svajat på svansen igen. Igår slog Anna och Jonas upp sin port. Hon sa att jag gärna fick ta med mig lite folk. Dock hade hon nog inte räknat med 10 boråsare hungriga efter fest och äventyr. Kändes som om vi blev lite väl många, men hon tyckte det var ok. Fin flicka det där! Nåväl, efter förfestande skulle vi ut och dansa. Men det här jävla kalaset gjorde att det var fullt överallt. Rio Rio påminde mer om en överfull albansk flyktingbåt och vi gick alla bet när vi skulle dit. Istället hamnade jag på nef där allt var fint och gött. Ett funkband bjöd upp till dans och publiken gillade det. Jag med.
Idag sitter jag här med fet uppsatsångest. Måste se till att få lite styrfart på det här.
Annars har jag utökat mitt badmusik arkiv dom senaste dagarna. Köpte en samlingskiva med dixieland musik. Det funkar finfint i badet. Nu är det bara några grejer till jag behöver till alla mina timmar i badet. Överst på önskelistan står:
- En badanka
- En batteridriven ubåt
- En skrubba-sig-på-ryggen-borste
- En större kaffetermos
torsdag, augusti 04, 2005
Tut tut - turisterna är här!
Idag ska vi ut på äventyr!
Heja heja!
Benke kläckte den brillianta idén att vi skulle skaffa oss ett göteborgskort. Det är ett sånt där rabattkort som gäller för en dag med fri entré på massa museum, gratis fika på turistfiken, och andra goa grejer. Siktet är först inställt på universeum (Götets egna regnskog, Fläck-Göran är så stolt) sedan kan det bli både ett och annat. Jag är lite sugen på att åka med Turistbussen. Det är en grymt ful "dubbeldäckare" fast i cab version. Hoppas på flerspråksmeny och hörlurar vid guidningen!
Heja heja!
Benke kläckte den brillianta idén att vi skulle skaffa oss ett göteborgskort. Det är ett sånt där rabattkort som gäller för en dag med fri entré på massa museum, gratis fika på turistfiken, och andra goa grejer. Siktet är först inställt på universeum (Götets egna regnskog, Fläck-Göran är så stolt) sedan kan det bli både ett och annat. Jag är lite sugen på att åka med Turistbussen. Det är en grymt ful "dubbeldäckare" fast i cab version. Hoppas på flerspråksmeny och hörlurar vid guidningen!
onsdag, augusti 03, 2005
Odjuret - sanningsfrisören
Efter att ha studerat min försäkringsrätt-for-dummies-bok lite närmare så har jag kommit fram till att jag nog trots allt ljög om att jag hade läst om det här tidigare. Jag kände väl igen tugget när de snackade om socialförsäkringar, men det här med privatförsäkringar och försäkringsbolag nämnde nog aldrig grävlings-lars på Byråkratskolan.
Jajaja nu ska jag putsa betarna och sätta mig i lotusställning på hallgolvet och tänka över vad jag ska säga idag.
Jajaja nu ska jag putsa betarna och sätta mig i lotusställning på hallgolvet och tänka över vad jag ska säga idag.
tisdag, augusti 02, 2005
Den stora fixardagen
Så idag har jag lufsat omkring på stan för att fixa och ordna inför arbetsintervjun imorgon. Skandia ska få ett odjur som pratar i telefon är det tänkt. Eller hade i varje fall jag tänkt. Ok det kanske inte är det mest spännande jobbet i världshistorien men det är ju hyfsat kvalificerat och dessutom får jag vara kvar i grytet i götet. För här bland alla kållor och ador vill jag vara kvar i varje fall något år till.
Så efter att samlat ihop alla gamla betyg och intyg (fan måste fixa några intyg från gamla jobb som man aldrig fick när man slutade...) så tuffade jag iväg med vagnen för att möta upp Benke och Gustav på Pustervik. Soppan smakade mumma men jag blev lite småsur att dom smyghöjt priset med en femma till. Jajaja. Efter lunchen var nästa uppdrag att försöka bryta sig in på instustitionen. Jävla Göteborgsuniversitetjävlarna har nämligen fått för sig att bomma igen alla institutioner från midsommar till 15 Augusti. Så det är inte alltid helt lätt att komma och träffa folk som man måste träffa. Dock var jag grymt förberedd och hade lagt in numret till institutionssekreteraren i mobilen. Så idag lyckades jag få mitt betygsutdrag utan problem. yeah!
Med bestämda steg strosade jag sedan in på Handels och hämtade massa böcker jag beställt för Uppsatsen samt att jag gjorde kopior av alla viktiga papper som jag hade med mig. Dessutom var jag tvungen att få tag på en bok om försäkringsrätt (helst en for dummies variant...) eftersom jag sagt att jag minsann hade läst lite om försäkringsrätt en gång i tiden på Byråkratskolan när dom ringde och kallade mig till intervjun. Jag tror faktiskt att jag inte ljög men det är inte direkt mycket jag kommer ihåg av det där. Turen var med mig och jag hittade en schysst bok på ca 90 sidor som var funkade för att få en liten påminnelse om saker man glömt.
Att plugga på bibliotek är ju ofta gött, men inte idag. Jag satte mig istället på Smula (egentligen ett tråk-fik men jag orkade inte vara så picky idag). Där sprang jag på Linda som var sprudlande glad. Hon hade kommit in på sin utbildning. Fint så!
Jajaja
Efter att läst massa spännande grejer om FAL (försäkringsavtalslagen) och KFL (konsumentförsäkringslagen) lufsade jag vidare in mot stan för att köpa en stilig att-ha-på-sig-på-jobbintervju-skjorta och massa fin tråd på knapp-karlsson för att lägga upp mina att-ha-på-sig-på-jobbintervju-byxor. Den där knapp-karlsson är allt en fin typ. Där finns verkligen allt i knapp väg. Och tråd och grejer. Det var enormt lång kö men det gjorde inget för det var en go liten kille på typ 3 bast som var utklädd till björn (hade en lurvig björndräkt från Buttricks samt en röd clownnäsa) som härjade där inne.
Sedan fick det vara nog med fixande för en dag. Blejden var sugen på en fika så vi satte oss och svor över media i allmänhet och kvällspressen i synnerhet.
Så efter att samlat ihop alla gamla betyg och intyg (fan måste fixa några intyg från gamla jobb som man aldrig fick när man slutade...) så tuffade jag iväg med vagnen för att möta upp Benke och Gustav på Pustervik. Soppan smakade mumma men jag blev lite småsur att dom smyghöjt priset med en femma till. Jajaja. Efter lunchen var nästa uppdrag att försöka bryta sig in på instustitionen. Jävla Göteborgsuniversitetjävlarna har nämligen fått för sig att bomma igen alla institutioner från midsommar till 15 Augusti. Så det är inte alltid helt lätt att komma och träffa folk som man måste träffa. Dock var jag grymt förberedd och hade lagt in numret till institutionssekreteraren i mobilen. Så idag lyckades jag få mitt betygsutdrag utan problem. yeah!
Med bestämda steg strosade jag sedan in på Handels och hämtade massa böcker jag beställt för Uppsatsen samt att jag gjorde kopior av alla viktiga papper som jag hade med mig. Dessutom var jag tvungen att få tag på en bok om försäkringsrätt (helst en for dummies variant...) eftersom jag sagt att jag minsann hade läst lite om försäkringsrätt en gång i tiden på Byråkratskolan när dom ringde och kallade mig till intervjun. Jag tror faktiskt att jag inte ljög men det är inte direkt mycket jag kommer ihåg av det där. Turen var med mig och jag hittade en schysst bok på ca 90 sidor som var funkade för att få en liten påminnelse om saker man glömt.
Att plugga på bibliotek är ju ofta gött, men inte idag. Jag satte mig istället på Smula (egentligen ett tråk-fik men jag orkade inte vara så picky idag). Där sprang jag på Linda som var sprudlande glad. Hon hade kommit in på sin utbildning. Fint så!
Jajaja
Efter att läst massa spännande grejer om FAL (försäkringsavtalslagen) och KFL (konsumentförsäkringslagen) lufsade jag vidare in mot stan för att köpa en stilig att-ha-på-sig-på-jobbintervju-skjorta och massa fin tråd på knapp-karlsson för att lägga upp mina att-ha-på-sig-på-jobbintervju-byxor. Den där knapp-karlsson är allt en fin typ. Där finns verkligen allt i knapp väg. Och tråd och grejer. Det var enormt lång kö men det gjorde inget för det var en go liten kille på typ 3 bast som var utklädd till björn (hade en lurvig björndräkt från Buttricks samt en röd clownnäsa) som härjade där inne.
Sedan fick det vara nog med fixande för en dag. Blejden var sugen på en fika så vi satte oss och svor över media i allmänhet och kvällspressen i synnerhet.
måndag, augusti 01, 2005
Kebabångest
Usch, har fallit ner i gropen igen.
Dagen började fint. Jag lyckades sova ut riktigt fin efter inte allt för mycket sömn i helgen. Stolt och nöjd satte jag igång datorn med en kaffekopp i handen och började skriva på Uppsatsen. Allt gick som smort fram till lunch.
Men när odjuret ska äta lunch så går det ofta fel.
I samma röda hus på toppen av berget, vid kanten av sluttningen, där grytet är beläget finns det också en affär som sedan några år tillbaka också har blivit pizzeria och kebaberia. Personalen som arbetar där är sådana där riktigt charmiga närbutikssnubbar. Du vet sådana där som hela dagen har två minuterssamtal med sina kunder men fortfarande orkar vara lika entusiastiska. Ganska snart efter dom tog över affären så började dom även med pizzabakandet och kebablagandet. Fint tyckte jag som verkligen är en skräpmatsjunkie. Problemen började dock i höstas när dom inledde en drive där man fick en stor kebabtallrik samt en dricka för det humana priset 45:- Detta resulterade i att jag på lite drygt ett halvår gick upp 15 kg (från en inte helt acceptabel grundnivå...) och min fysik och kondition gick i spillror.
Det är nu någon månad sedan dom slutade med dom billiga priserna. Därför äter jag inte där lika ofta. Jag har märkt på sistone att jag mått bättre när jag ätit bättre. Men idag föll jag alltså tillbaka ner i träsket igen och resultatet har blivit att jag varit däckad hela eftermiddagen. Jag tror det börjar bli dags att lova sig själv att aldrig äta där igen - igen.
Dagen började fint. Jag lyckades sova ut riktigt fin efter inte allt för mycket sömn i helgen. Stolt och nöjd satte jag igång datorn med en kaffekopp i handen och började skriva på Uppsatsen. Allt gick som smort fram till lunch.
Men när odjuret ska äta lunch så går det ofta fel.
I samma röda hus på toppen av berget, vid kanten av sluttningen, där grytet är beläget finns det också en affär som sedan några år tillbaka också har blivit pizzeria och kebaberia. Personalen som arbetar där är sådana där riktigt charmiga närbutikssnubbar. Du vet sådana där som hela dagen har två minuterssamtal med sina kunder men fortfarande orkar vara lika entusiastiska. Ganska snart efter dom tog över affären så började dom även med pizzabakandet och kebablagandet. Fint tyckte jag som verkligen är en skräpmatsjunkie. Problemen började dock i höstas när dom inledde en drive där man fick en stor kebabtallrik samt en dricka för det humana priset 45:- Detta resulterade i att jag på lite drygt ett halvår gick upp 15 kg (från en inte helt acceptabel grundnivå...) och min fysik och kondition gick i spillror.
Det är nu någon månad sedan dom slutade med dom billiga priserna. Därför äter jag inte där lika ofta. Jag har märkt på sistone att jag mått bättre när jag ätit bättre. Men idag föll jag alltså tillbaka ner i träsket igen och resultatet har blivit att jag varit däckad hela eftermiddagen. Jag tror det börjar bli dags att lova sig själv att aldrig äta där igen - igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
