Stolta stad!
Hör nu vad Odjuret förkunnar från den röda stugan högst upp på bergets topp, på kanten av sluttningen. Slå er ner och hör mina budord.
Var goda mot varandra.
Se varandra i ögonen när ni går gatan fram.
Lev i nuet men tänk på framtiden.
Följ era lustar och lär från dem.
Lyssna alltid och försök förstå.
Hälsa på varandra med ett leende.
Dela med er av era hemligheter.
Detta är det jag vill säga nu. Ta det med er när ni går gatan fram.
onsdag, november 09, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
jag hoppas vid gud att du är ironisk, annars skulle vi ju alla vara tvungna att tycka om varandra..hemska tanke..
odjuret är aldrig ironisk, jag tror faktiskt inte han vet vad det är för nått. så oskuldsfull är han, vårt odjur. ingen är finare än honom. felicia, ta inte ifrån han det
oj...
ska aldrig yppa nåt likande..
lovar
Det där med ironi är minsann helt överskattat. Det är väl mycket bättre att säga vad man menar istället. Ingen av mina vänner använder sig av det där med ironi. Alltså inte heller jag. Blir ju konstigt annars...
hmmmmm....nu återgår jag till att tro att ni driver med mig, med tanke på en viss vän(sancho) ni har...
Skicka en kommentar